Zenit Debatt: Systemet har ansvar för arbetsvillkoren

I januari 2012 träder Systembolagets nya etiska uppförandekod för producenter och leverantörer i kraft.Om koden inte ändras kommer projektet bidra till osynliggörande av missförhållanden snarare än förbättrade arbetsvillkor. Det menar representanter för kampanjen Rättvis vinhandel 2011.

Debattartikel publicerad i Arbetaren Zenit 15 december

Systemet har ansvar för arbetsvillkoren

I januari 2012 träder Systembolagets nya etiska uppförandekod för producenter och leverantörer i kraft. Den innebär att bolaget ställer krav på drägliga arbetsvillkor i hela leverantörskedjan. Men koden utgår från företagarnas och inte arbetarnas perspektiv, och om den inte ändras kommer projektet bidra till osynliggörande av missförhållanden snarare än förbättrade arbetsvillkor. Det menar representanter för kampanjen Rättvis vinhandel 2011.

Sverige är näst efter Storbritannien det land i världen som köper in mest sydafrikanska viner. Förra året ökade försäljningen av sydafrikanska viner i Sverige med 33 procent. Samtidigt har villkoren för dem som producerar vinerna försämrats. De flesta av lantarbetarna lever i fattigdom. Minimilönen på motsvarande 1 231 kronor räcker inte till mat, skolavgifter, el och transporter. Liksom under apartheidtiden får vissa arbetare fortfarande betalt i alkohol. 60 procent av arbetskraften utgörs av säsongsarbetare, varav två tredjedelar är kvinnor.

Trots lika arbete får de oftast lägre lön än männen. Arbetarbostaden tillhandahålls vanligen av vingården i den fast anställde mannens namn. Förlorar mannen arbetet eller avlider riskerar hela familjen att bli bostadslös. Kvinnor som utsätts för våld i hemmet riskerar att bli både arbetslösa och bostadslösa om de beslutar sig för att lämna en man som slår dem.
  Viner som tas fram under de här förhållandena säljs till höga priser i bland annat Sverige. Som Sveriges Radios Ekot rapporterade om den 25 oktober i år, råder liknande förhållande på vingårdar i Chile där viner för svensk konsumtion också produceras.

Lagar om anständiga levnads- och arbetsvillkor finns både i Chile och Sydafrika, men lagarna efterlevs sällan. För att påskynda arbetet för värdiga arbetsvillkor för lantarbetare behövs starka påtryckningar. En aktör som Systembolaget är inte obetydlig i detta sammanhang. Systembolaget har tidigare inte haft en etisk uppförandekod med krav på både producenter och leverantörer, men nu utarbetas en sådan tillsammans med de övriga monopolen i Norden. Vi välkomnar detta. Uppförandekoden innebär att Systembolaget ställer krav på drägliga arbetsvillkor i hela leverantörskedjan från jord till bord. Detta kan medföra reella förbättringar för lantarbetare världen över. Men i dagsläget planerar Systembolaget en uppförandekod som snarare skulle osynliggöra missförhållanden än motverka dem. Vad vi förstår tittar Systembolaget på bredare, mer generella europeiska ramverk för sin uppförandekod.

Men en vagt formulerad uppförandekod framtagen från inköparnas perspektiv riskerar att invagga Systembolagets kunder i en falsk trygghet som ingalunda gynnar arbetarna på vingårdarna. Faktum är att de enda som skulle gynnas av en sådan uppförandekod är Systembolagets och dess leverantörers egna varumärken.

Om uppförandekoden ska säkra humana arbetsvillkor måste koden inbegripa krav på en lön att leva på, inte bara en minimilön som inte går att leva på. Den måste betona fackets rätt att verka på vingårdarna samt att fackliga organisationer, och organisationer som bevakar mänskliga rättigheter, i andra länder, ska vara delaktiga i arbetet med att informera arbetare om deras rättigheter, övervaka hur koden efterlevs och informera Systembolaget om överträdelser. Flera av de krav som i realiteten skulle förbättra villkoren för lantarbetarna i bland annat Sydafrika finns redan formulerade i den sydafrikanska uppförandekoden för jordbruksprodukter, WIETA.

Vi kräver att Systembolaget lyssnar till de berörda lantarbetarnas erfarenheter och baserar kraven på de verksamma riktlinjer som tillkommit i dialog med deras fackförbund. Fackförbund och berörda arbetare bör ses som centrala rådgivare i arbetet med uppförandekoden.

När Systembolaget gör fältstudier vore det bra om det upprättas kontakt med fackföreningar och andra relevanta organisationer för att diskutera ansvarsfullt företagande, brister i arbetsvillkor och hur dessa kan förändras. Vi bistår gärna Systembolaget med att etablera kontakter, som skulle kunna ingå i en referensgrupp, i de berörda länderna.

Om det redan i dag finns en referensgrupp skulle det ur kommunikationssynpunkt vara bra att veta vilka som ingår i den. Detta för att framför allt minska rykten om stängda processer och lykta dörrar. Vi är övertygade om att Systembolagets kunder är beredda att lägga någon eller några kronor extra per vinflaska för detta mål, och kräver att också Systembolaget börjar investera den tid och de pengar som faktiskt krävs för att sträva mot målet: att alla viner som säljs i Sverige ska ha tillverkats med respekt för de mänskliga rättigheterna och under humana villkor.

Lena Kalmelid, ordförande Afrikagrupperna
Francisco Contreras, ordförande Latinamerikagruppena
Jarl Keber, ordförande DFSA av SAC Syndikalisterna
Wendy Pekeur, generalsekreterare Sikhula Sonke

Läs mer om kampanjen Rättvis vinhandel här.