Hoten mot förenings- och förhandlingsrätten

Stå upp för facklig frihet!

Med Arbetsdomstolen i ryggen går nu Sveriges Hamnar till attack i alla hamnar där Hamnarbetarförbundet organiserar majoriteten av de anställda. Dessa åtgärder har inte föregåtts av några konflikter utan är resultatet av policybeslut hos Svenskt Näringsliv och Sveriges Hamnar för drygt ett år sedan. Alltså redan innan APM Terminals lamslog verksamheten i Göteborgs containerterminal med en lockout under maj-juni 2017.

 Det är särskilt demokratiskt stötande att det är kommunägda hamnbolag som sätter den fackliga friheten ur spel. Och är det rimligt att minoritetsorganisationen Transport är ensam avtalspart för hamnarbetare?

 Under många år har Hamnarbetarförbundet organiserat majoriteten av de anställda i de större hamnarna från norr till söder. I Göteborgs hamnar handlar det om 85 % av arbetsstyrkan. Att    utestänga dem från inflytande undergräver bland annat arbetsmiljöarbetet i ett riskfyllt arbete.

 Det är viktigt att ha klart för sig att det är APM Terminals som stått för de samhällsfarliga stridsåtgärderna. Med en lockout som står för hela 93 procent av de förlorade arbetsdagarna i Göteborgs Hamn under 2017.

 Detta är den fackliga verkligheten. Bortom den desinformation som ligger till grund för den utredning regeringen tillsatte som sommaren 2017. Successivt har media avslöjat att utredningen är ett beställningsverk åt Svenskt Näringsliv, som i decennier krävt inskränkningar i den grundlagsfästa strejkrätten.

 Ett förbud mot konfliktåtgärder bakom krav på kollektivavtal - för andra än förbund inom LO, TCO och SACO - skulle innebära att Sverige bryter mot ratificerade konventioner till skydd för fackliga fri- och rättigheter.

 Regeringen och dess allierade gör allt för att dölja den relativt välutvecklade praxis som existerar i flera branscher, där kollektivavtal bärs upp av flera fackföreningar. Lärarområdet och Statens Järnvägar är några avtalsområden där det upprättas flerpartsavtal. Och de lokala avtal som slutits med Hamnarbetarförbundets avdelningar har varit helt förenliga med arbetsrättens teori och praktik.

 När det gäller branschvisa flerpartsavtal vill vi påminna om förhållandena inom skogsbruket, där arbetsköparna successivt under 1940- och 1950-talet upprättade kollektivavtal med tre fackföreningar:

- LO-anslutna SSAF (Svenska Skogs- & Flottningsarbetarförbundet)

- Bonderörelsens fackliga gren RLF (Riksförbundet för Landsbygdens Folk)

- Den syndikalistiska rörelsen SAC (Sveriges Arbetares Centralorganisation)

 Skogsbolagen var representerade av tre regionalt indelade organisationer, som samverkade med statliga Domänverket. Arbetsköparnas kartell bestod alltså av fyra parter gentemot skogsarbetarnas tre fackföreningar.

 I LO-ledningens inskränkta värld innebär "den svenska modellen” att LO har ett exklusivt fackligt monopol. Vilket inte stämmer med verkligheten, vare sig i det förflutna eller i samtiden finns några arbetsrättsliga hinder att sluta flerpartsavtal.

 Ytterst gäller det att alla lönearbetare skall ha möjlighet att välja fackförening. Alla monopolistiska och totalitära anspråk måste avvisas. Vi förväntar oss att medlemmar i LO, TCO och SACO står upp för facklig frihet och demokrati utan hämningar av kortsiktig organisationsegoism.

Antaget vid årsmöte 17 mars 2018

Enköping-Heby Lokala Samorganisation av SAC

Låt er inte avskräckas av att nedanstående text är lång. Vi kan varmt rekommendera Nidskrivares analys hur Svenskt Näringsliv knuffat fram APM Terminals som antifacklig murbräcka. Det är ett långsiktigt politiskt projekt som bryter mot förenings- och förhandlingsrätten. 

https://nidskrivare.wordpress.com/2018/06/17/inskrankt-strejkratt/

Här kommer ytterligare en länk till nytt från Nidskrivaren när det gäller individuella löner https://nidskrivare.wordpress.com/

Milstolpar i den svenska modellen

Det finns mycket mytbildning kring den så kallade Svenska Modellen, som egentligen är en skandinavisk modell med Danmark som pionjärer. Vi har samlat några länkar till texter om några milstolpar på vägen till den arbetsfred som präglat arbetsmarknaden efter andra världskriget.

Här finns några länkar med texter om den historiska bakgrunden.

Decemberkompromissen 1906: https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arbetarrörelsens-historia/1906-Decemberkompromissen/(language)/swe-SE 

1928 års arbetsfredslagar: https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arbetarrörelsens-historia/1928-Arbetsfredslagstiftningen-antas-av-riksdagen/(language)/swe-SE 

Huvudavtalet 1938:-.https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arbetarrörelsens-historia/1938-Saltsjöbadsavtalet/(language)/swe-SE 

https://www.arbetaren.se/2018/12/28/saltsjobadsavtalet-en-mytomspunnen-80-aring/ 

LO-kongressen 1941: https://www.sac.se/Om-SAC/Historik/Arbetarrörelsens-historia/1941-LO-kongressen-centraliserar-beslut-om-avtal-och-strejk/(language)/swe-SE

 

Vill min fördjupa sig i bakgrunden till stadgeändringarna vid LO-kongressen 1941 rekommenderar vi sociologen Sten Höglunds uppsats, som finns att ladda ner på den här länken:  http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A642058&dswid=7360 

Om du får problem med hänvisade länkar, kopiera och klistra in.

RÄTTEN ATT VIDTA fackliga stridsåtgärder hotas av det lagförslag som regeringen arbetar med. Riksdagen tar ställning till förslaget den 18 juni 2019. Läs på, diskutera med dina arbetskamrater och agera! Våra kamrater i  Umeå LS har skapat en ambitiös hemsida med länkar till informativa artiklar, föreläsningar, uttalanden m m. 

Svenskt Näringsliv har under många år krävt nya förbud mot stridsåtgärder, bland annat i kampskriften ”Den svenska modellen har kantrat” från 2005. År 2017 gav dessa kampanjer resultat, när regeringen tillsattes den statliga utredning som utmynnade i ett lagförslag (SOU 2018:40). Förslaget las i malpåse av regeringen när ett nytt förslag lades fram den 5 juni 2018 av Svenskt Näringsliv i samarbete med i LO, TCO och Saco. Detta summariska förslag till lagtext gjorde regeringen sedan till sitt eget (genom promemorian Ds 2018:40).

Regeringens slutgiltiga förslag kommer att presenteras för riksdagen som en proposition den 2 maj 2019. Beslut tas den 18 juni. Om lagen antas träder den ikraft 1 augusti 2019.

Så här fem-i-tolv måste varje fackligt aktiv skaffa sig grundliga kunskaper i denna fråga. Vi har i vårt eget remissyttrande poängterat att regeringens planer innebär att staten sanktionerar facklig monopolism. Och det till priset av att grundlagsmässiga rättigheter och internationella konventioner om förenings- och förhandlingsrätt sätts ur spel.

https://www.sac.se/LS/Ume%C3%A5/Nyheter-uttalanden/F%C3%96RSVARA-STRIDSR%C3%84TTEN