”Att vara eller inte vara?”

SAC:s driftsektion på Statens historiska museer tar med följande uttalande strid för vårt gemensamma kulturarv, mot den pågående marknadsanpassningen och förvandlingen av våra medborgerliga rättigheter till handelsvaror.

Det har länge funnits en trend i samhället av att allt ska inlemmas i ett marknadsmässigt tänkande och kläs i marknadsanpassad språkdräkt. Det har gått så långt att medborgare har kallats för ”kunder” inom vård, skola och omsorg, på arbetsförmedlingar o.s.v.

Trenden är tydlig även inom vår egen bransch. I stället för vetenskaplighet och kvalitet står idag begrepp som ”affärsplan”, ”affärsmässighet”, ”kundtänk” och ”vinst” allt mer i fokus.

Vi syndikalister vänder oss mot denna trend och detta synsätt. Lika lite som en arbetslös människa ska förminskas till en ”kund” som går till arbetsförmedlingen för att köpa något i stället för att få samhällets stöd och hjälp, eller en elev i en skola görs till en ”kund” i stället för att vara ett barn som ska rustas för framtiden, lika lite ska vi arkeologer, paleoekologer, osteologer, redaktörer m.fl., acceptera att förminskas till ”affärsmän” eller ”-kvinnor” som säljer ”varor” till ”kunder” på en ”marknad”.

Vi accepterar inte att medborgerliga rättigheter förvandlas till handelsvaror och att samhällstjänster på vårt område beskrivs med en merkantil vokabulär. Vi ser i detta en risk att vårt arbete som förutsätter självständighet och oberoende med vetenskapliga mål ännu mer skall underordnas avkastningskrav och styras av marknadens villkor och efterfrågan istället för samhällets behov av en fri forskning grundad på uppgiften att frilägga vår historia och berika samhället med ökad kunskap, bildning och kritiska perspektiv på både historien och samtidens bruk av historien.

Vi är kulturarbetare i samhällets tjänst, med yrkesstolthet och moral. Vi säljer inte en ”vara” vilken som helst. Som en del av humaniora skapar vi historia genom att erbjuda vår arbetskraft, vår kunskap, kreativitet och vetenskaplighet, till det gemensammas intressen, till medborgarna.

Vi kräver ett klargörande från ledningen för SHMM och AU, där positioneringen och färdriktningen tydliggörs och motiveras. Vi menar nämligen att den nyliberala anpassningen sker samtidigt som ultraliberalismen inom framsynta kretsar redan betraktas som gårdagens lära. Om SHMM och AU vill positionera sig inom humaniora och ligga i framkant bör klassiska värden som vetenskaplighet och kvalitet, yrkesstolthet och -moral vara ledord, snarare än det merkantila språkbruk som nu håller på att introduceras.

Så, vad är det ni vill med den nyliberala retoriken och ”marknadsanpassningen” av vår arbetskraft, kreativitet och vetenskaplighet – av vår samhälleliga relevans? Hur långt ska detta – okritiska förhållningssätt – drivas? Vem tycker det är bra?

Med detta hälsar

Syndikalistiska fackklubben på Statens historiska museer