Från sommarens aktiviteter: Almedalen och Järva

Det var Stockholm-Gotlands distrikt som höll i trådarna för dessa aktiviteter. Anna Fröding, medlem i Västerås LS var en av de elva representanter som deltog i Almedalsveckan. Där hade SAC ett tält i början av veckan, måndag till onsdag. Anna tror det är bra att vara där i början, eftersom det är flest folk där då. Många åker hem efter några dagar. Anna blev intervjuad av SAC:s informationsorganisatör.

Fanns flera lokala samorganisationer representerade?
Vi kom framför allt från Stockholms LS men också från Västerås, det var jag och Janek, och så förstås från Gotlands LS. Mats Bergqvist hade ju i vanlig ordning ställt sin lägenhet till förfogande för oss och vi sov där och i LS-lokalen som praktiskt nog ligger i samma hus. Sedan var det ju också en del icke-medlemmar som var med och hjälpte till på olika sätt, som Janek från Västerås LS som hade med sig sin fru som var med och hjälpte till med en del praktiskt som tältuppsättning till exempel.

Var det många som besökte tältet?
Jag tycker tältet var ganska välbesökt, förutom kanske tisdagen som i stort sett regnade bort.

Vad fick ni för kommentarer och frågor?
Man frågade om lite allt möjligt, till exempel vilka vi är, om man nu inte visste det redan. En del misstog oss först för att vara något parti. Man är väl rätt inkörd på parti-tänket i Almedalen, vad det är som skiljer oss från andra fackföreningar och så vidare.
Hur var det på Kafé Fiesta när Frederick Batzler, vår fackliga samordnare, höll föredrag?
Kafé Siesta var mycket lyckat, tycker jag. Någon som är bra på att räkna fick det till att det kom 33 åhörare förutom oss själva. Jag uppfattade att Fredericks föredrag väckte intresse och många frågor. Jag kan också berätta att dagen därpå när jag var inne i Syres tält, kom det fram en kille till mig och sa att han varit med på föredraget och tyckte det varit så bra och han hade lärt sig jättemycket. Så det kändes fint.

Du och Erik Bonk, vår generalsekreterare hade ju ett samtal om syndikalismen på 2000-talet. Hur mottogs det?
På min utfrågning med Erik i tältet kom det mycket färre och lyssnade. Jag hade ju svårt att ha någon uppsikt själv eftersom jag satt och fokuserade på Erik och frågorna men någon annan har sagt att det allt som allt kanske stannade till ungefär 11 personer och lyssnade kanske en kortare eller längre stund. Det får man väl ändå säga var rätt bra, speciellt eftersom det var den där regniga tisdagen. En del frågor ställdes också förutom mina, det var kanske främst från oss eller andra som på något sätt stod organisationen nära.

Hur var din helhetsupplevelse av din vistelse i Almedalen med SAC?
Min helhetsupplevelse tycker jag är positiv. Vi har ju utökat vårt engagemang i Almedalen de senaste åren, kanske inte tiden vi är där men i våra planerade punkter. Nu har vi två punkter med på programmet. Och vi har ett mycket fint samarbete med ägaren till Kafé Siesta som önskade oss välkomna tillbaka nästa år. NMR höll också en något lägre profil i år, tycker jag. Deras tillståndsgivna marsch inföll ju just den allra regnigaste och blåsigaste dagen, så det blev inte så mycket med den, ibland blir man ju nästan religiös. Sedan läste jag ju i tidningen när jag kom hem att de hade varit och stört en del arrangemang men det var ingenting som vi märkte något av. Vid ett par enstaka tillfällen dök de upp i vårt tält och tjafsade lite men det blev inget mer.

Anna Fröding, Västerås LS och Peter Forsberg, Stocholms LS, deltog i mångfaldsmarschen som hölls på torsdagen då SAC hade avslutat sina egna aktiviteter. Foto: Lillian Kennegård.

Järvaveckan
Under Järvaveckan var Eliana Ivarsdotter Haddad, Stockholms LS, där. I SAC:s tält intervjuade hon generalsekreterare Erik Bonk. Det skedde i form av en heta-stolen-intervju. Även Eliana intervjuades efter deltagandet.

Varför valde du denna typ av intervju?
Jag tror idén kom från Eero Carroll, Frescati LS. Formatet är ursprungligen utformat av själva Almedalsveckan som arrangör, om jag förstått det rätt, och går ut på korta, snabba utfrågningar som med fördel är lite ”skarpa”. Tanken är nog att skapa kärnfulla, tydliga samtal som kan ha lite karaktären av en grillning. Kul format, tycker jag. Ett bra sätt att introducera vår verksamhet på ett enkelt vis. I Almedalen använder en del organisationer heta-stolen-formatet för att ställa meningsmotståndare emot varandra, jag lät mig inspireras av det och försökte anlägga något av en djävulens advokat-attityd när jag frågade ut Erik.

Det var väldigt roligt, men också lite jobbigt. En känner sig liksom som lite av en förrädare som frågar saker som varför en ska gå med i SAC som inte erbjuder några fina medlemsförmåner eller flotta försäkringar, typ. Men bra för oss som organisation att ha ett uppriktigt förhållningssätt till vad som kan ligga bakom att folk väljer andra fack, och vara tydliga med vad vi erbjuder istället för lyxiga medlemsförmåner. Genuint medbestämmande och att vi inte skiter på våra medlemmars grundläggande demokratiska fri- och rättigheter, till exempel.

Du körde ju med heta-stolen-intervju i Almedalen 2018 också. Har det blivit din grej att göra det?
Ja kanske det. Jag gör det gärna till min grej i alla fall. Inte för att jag egentligen tycker att jag är så himla vass på det, eller liksom, jag är väl inte mer eller mindre vass på det än nån annan. Men för mig är det en feministisk kärnfråga att motarbeta sitt självtvivel, som i mångt och mycket är en patriarkal konstruktion som kvinnor har tvingats internalisera. Och bara köra, och tänka ”jag kan säkert göra detta bra”. Minst lika bra som den insatsen som en medioker cis-man med alltför stort självförtroende skulle göra, haha. Men även om det är en utmaning för mig personligen, så är ju i praktiken rollen som utfrågare inte alls lika utmanande som att vara den som blir utfrågad, det är ju hen som får dra det tunga lasset i att presentera tydliga och skarpa svar. Och det tyckte jag verkligen att Erik gjorde. Välformulerat och stridbart.

Hur tyckte du att det var på Järvaveckan?
Jag tyckte det var helt fantastiskt att vara på Järvaveckan, jag var lite euforisk efteråt. Typ så uppfylld av tron på att dialog och genuina, uppriktiga samtal med människor om sånt som de tycker är viktigt, är det som kan förändra samhället.

Jag är inte säker på om det var mycket folk som själva närmade sig vår tält, jag stod en liten bit ifrån med flygblad och gratisnummer av Arbetaren. Lars Ohly (tidigare partiledare för Vänsterpartiet) tittade förbi. Han var rörande överens med oss om socialdemokratins svek av arbetarrörelsen, men kanske inte helt med på tåget när det gällde den kritik av parlamentarismen som är central för vissa syndikalister.

Av de jag träffade så var det väldigt fina samtal som uppstod, nyfikna och intresserade. Det var ganska många som inte var med i något fack och gärna ville veta vad en fackförening gör för något. Det var en väldigt stor skillnad mot de samtal jag upplevde när jag var i Almedalen förra året, som mer gick ut på att folk antingen redan visste vilka vi är och ville uttrycka sitt stöd, trevligt såklart, eller ville gå i polemik med det som de uppfattade som SAC:s värdegrund, eller så ville de bara berätta om sina egna åsikter, vilket ju liksom är vad Almedalen är till för. Jag tycker det är kul, men jag vet inte hur pass angelägna den typen av möten är för varken SAC eller Almedals-besökaren. Vi bekräftar ju liksom bara varandras förutbestämda meningar och idéer om varandra där.

På Järvaveckan däremot så upplevde jag verkligen att allting var liksom angeläget. Folk som pratade med oss hade frågor som de var angelägna att få svar på och hade behov som de var angelägna om att få hjälp med. Och för oss så är det ju sjukt angeläget att nå ut till de som behöver oss. Men en del andra syndikalister verkade mer kritiska, att det var för mycket jippo av det hela och att det blir ett saluförande av en blandning av varumärken, organisationer och åsikter som mer liknar någon slags idé-shopping på en marknad som snarare följer en kapitalistisk logik om att allting kan konsumeras, än erbjuder en fri plats för utbyte av tankar och idéer. Det ligger något i det tycker jag, men själv är jag ändå positiv och tycker det känns viktigt att vi deltar.

För övrigt tyckte jag också personligen att det var sjukt nice att hänga på Järvaveckan, så himla fin atmosfär. En kväll formligen exploderade området plötsligt av uppspelta kids, det var inför artisten Imenella, som är från Järva, som gav ett helt sinnessjukt grymt framträdande, och hela stället var liksom bara fyllt av kärlek och eufori och Järva-stolthet. Jag blev helt tårögd, det var så coolt.

Förutom det som Eliana nämnde, så hade kamrater från Fruviks LS ett bokbord med bland annat palestinsk olivolja och turkisk och arabisk frihetlig socialistisk litteratur till försäljning.

/Solveig Betnér
Informationsorganisatör