Svenska PEN stödjer Berns kränkningar av yttrandefriheten

Svenska PEN är medlem i International PEN som enligt sina stadgar kämpar för yttrandefrihet världen över. Svenska PEN delar årligen ut ett pris till en ”framstående Stockholmsskildrare”.

Det sker på Berns Salonger i Stockholm, ett dotterbolag till det multinationella företaget London & Regional. Platsen kunde inte ha varit sämre vald. Sedan februari 2010 är företaget försatt i facklig blockad av SAC-Syndikalisterna. Konflikten handlar om mångårig rovdrift på arbetare, varav flera papperslösa flyktingar, plus kränkningar av yttrandefriheten genom utgallring av dem som protesterat mot missförhållandena. Konflikten är inte slut förrän arbetarna får tillbaka jobben eller på annat sätt kompenseras och får upprättelse.

Vi förväntar oss inte att Berns alla kunder, artister och hyresgäster ska ta parti för arbetarnas kamp. Det minsta man kan begära är dock neutralitet: att alla söker sig till andra företag tills dess att konflikten är löst. PEN-styrelsen gjorde efter skarpa protester från föreningens medlemmar en ”timeout” och bad oss syndikalister om fakta i ärendet. Vi har bistått med utförlig dokumentation, samlad på www.sac.se och överlämnad till PEN. PEN-styrelsen har konstaterat att kränkningarna ägt rum men väljer ändå att förlägga prisutdelningen till Berns. Stödet till arbetsgivaren är både symboliskt och ekonomiskt på samma sätt som om PEN skulle skänka pengar till vår strejkkassa, delta i våra flygbladsutdelningar och hålla våra banderoller.

På PEN:s hemsida motiverar ordföranden Ola Larsmo beslutet på följande sätt: ”det arbetar idag inga papperslösa flyktingar på Berns”. Tydligen är det tillräckligt att de kränkta arbetarna avlägsnats från företaget innan prisutdelning äger rum för att PEN:s styrelse skall blunda för kalla fakta. Det smutsiga i denna historia är den stora skuld som företagsledningen alltjämt har till de utgallrade arbetarna.

Ola Larsmo resonerar som om smutsen utgörs av arbetarna och eftersom dessa nu är bortsopade så är problemet löst. Enligt samma logik skulle International PEN kunna hyra in sig i Khadaffis palats, under förutsättning att regeringen i förväg har deporterat alla offer för yttrandefrihetskränkningar ut ur Libyen. I det hypotetiska fallet är regimens brott givetvis oändligt mycket värre, men PEN:s hyckleri vore detsamma som på Berns.

Försvarar svenska PEN endast författare och konstnärer mot statsmakterna? Den internationella organisationens stadgar förkastar faktiskt ”varje form av undertryckande av yttrandefriheten”. Då förväntar vi oss att PEN även försvarar arbetares yttrandefrihet mot privata arbetsgivare, eller åtminstone förhåller sig neutral. Om Berns ledning vinner striden skräms fler arbetare till tystnad. För PEN finns det gott om alternativa festlokaler.

En sista sak kan man förväntar sig. PEN-styrelsens beslut missbrukas nu av flera skribenter som bevis för att SAC-Syndikalisterna endast farit med lögn i Bernskonflikten. Det bär inte PEN-styrelsen ansvaret för men enligt PENs internationella stadgar har de åtagit sig: ”to oppose such evils of a free press as mendacious publication, deliberate falsehood and distortion of facts for political and personal ends.”

Jan Abrahamsson
Ledamot av Stockholms LS styrelse

Läs även:

Vittnesmål från Berns

Ytterligare vittnesmål från Berns

SAC kämpar för yttrandefrihet och anställningstrygghet

Det krävs en lagändring för att komma åt problemen