Jensen, Albert 1879-1957

Albert Jensen föddes i Landskrona den 26 juni 1879. Albert började arbeta redan under folkskoletiden. Efter avslutad skolgång prövade han många olika yrken innan han efter ca 5 år kom i 4-årig urmakarlära, men han arbetade samtidigt extra som brevbärare. År 1900 fick han anställning som urmakare hos urmakarmästare Carlsson på Kungsgatan i Stockholm. Därifrån kallades han hem till Landskrona för att bli expeditör för den socialdemokratiska Landskrona-Kuriren, en tjänst han stannade på till 1904.

1898 var Albert med och bildade en ungsocialistisk klubb i Landskrona och på Svenska socialistiska ungdomsförbundets första kongress 1899 var han ombud för Landskrona. Förbundets ledning flyttade efter den andra kongressen i Södertälje till Landskrona. I augusti 1900 konstituerade sig centralkommittén i Landskrona och Albert blev korresponderande sekreterare, men ett par år senare övertog han ordförandeklubban.

1901 återstartas tidningen Brand och Albert blev ansvarig utgivare vilket han sedan var till augusti 1905. Från juli 1902 till 22 oktober 1904 då tidningen flyttas till Stockholm och Hinke Bergegren tar över var Albert redaktör för Brand. Under 1903 publicerade han de första artiklarna om syndikalism i Sverige.

Albert lämnade Landskrona och studerade en tid vid P. J. Rösiös lantbruksskola i Hagaberg utanför Jönköping. Albert tog efter det över en antikvarisk bokhandel men tvingades efter kort tid lämna företaget efter en hatkampanj från tidningen Östergötlands Dagblad, Albert började bli ett känt namn.

Därefter ägnade sig Albert åt att tala på turnéer, skriva artiklar i tidningar, författa broschyrer och böcker samt översätta skrifter kombinerat med resor till andra länder.

1905 dömdes Albert till fängelse i 6 månader för ett fredsupprop under unionskrisen mellan Sverige och Norge och till 6 månaders fängelse för ett föredrag i samma fråga. Han agiterade vid gränsen mellan Sverige och Norge och uppmanade soldaterna att inte rikta sina vapen mot sina klassbröder. Från januari 1906 till januari 1907 satt han inlåst på Ystads fängelse.

1908 avtjänade Albert 6 månaders straff på Karlskrona fängelse för ett föredrag om sabotage, se småskriften Sabottage : Rättegången i Karlskrona, PDF. 1911 avtjänade han återigen ett straff på 6 månader på Långholmens fängelse i Stockholm för ett föredrag i Gammelstad. I november 1911 blev han åter redaktör för Brand vilket han var fram till 31 augusti 1912.

När Albert sedan riskerade ännu ett fängelsestraff gav han sig av till Norge där han blev redaktör för den syndikalistiska veckotidningen Direkte aktion 1913-1914. Han arresterades en tid efter första världskrigets utbrott och dömdes till utvisning, en utvisning som upphävdes först 1926. Den antimilitarism som gjort Albert till en uppskattad person i Norge under unionskrisen 1905 var vid första världskrigets utbrott inte populär hos de styrande.

I Januari 1915 kom Albert till Danmark. Under åren 1917-1918 var han utrikesredaktör på den syndikalistiska dagstidningen Solidaritet. Redan i december 1917 tog Albert avstånd från bolsjevikernas avsättning av Kerenskij i Ryssland. Därefter kom han genom hela sitt liv konsekvent att ta avstånd ifrån bolsjevismen och i ett flertal skrifter utvecklade han kritik mot allehanda marxist-leninistiska diktaturer. Tidningen Solidaritet såg dock positivt på utvecklingen i Ryssland och därför fick Albert lämna tjänsten vid tidningen.

Albert utvisades från Danmark 1919, en utvisning som sedan aldrig upphävdes. Den 26 juni ankom Albert till Malmö och arresterades omedelbart av polisen för avtjänande av 3 månaders fängelse på fängelset i Malmö för ett tryckfrihetsåtal.

1920-1921 var Albert redaktör för den ungsocialistiska tidskriften Röda fanor, samtliga nummer som han redigerade finns scannade här.

1922 startade SAC dagstidningen Arbetaren och Albert blev dess utrikesredaktör. I november 1924 sade han upp sig från tidningen i protest mot hur Elise Ottesen-Jensen behandlats av tidningen.

SACs kongress 1925 beslutade om utgivandet av en teoretisk tidskrift som fick namnet Syndikalismen. Albert blir redaktör för tidskriften som gavs ut 1926-1929 och 1939-1950. Samtliga nummer finns scannade här.

I september 1928 avgick Frans Severin som redaktör för tidningen Arbetaren, Albert valdes då till chefredaktör, en tjänst han behöll fram till pensionen vid utgången av 1950.

Albert ingick i den kommitté som 1929 förhandlade med LO om de båda organisationernas sammanslagning. Han reserverade sig tillsammans med Alfred Andersson mot kommittémajoritetens förslag om SACs upphörande och i Arbetarens spalter tog han strid mot förslaget som med stor enighet avvisades av SACs kongress 1929.

Tidningen Arbetaren kom tidigt att skriva modigt om det nazistiska vanvettet. Några av Alberts ledare 1933 ledde till åtal och tidningens ansvarige utgivare Frid Nordin (länk) dömdes till fängelse, artiklarna finns samlade i broschyren Göring och hans svenska lakejer, PDF.

Tidningen beslagtogs ofta under andra världskriget, i en osignerad ledare skrev socialdemokratiska Arbetarbladet den 12 december 1945 om Albert:

”Han tvekade aldrig att sjunga ut - och det förmäldes att det nazistiska Tysklands representant i vår k. huvudstad hade mera besvär för hans skull än för självaste Torgny Segerstedts. Många gånger fick den stackars ministern traska upp och gråta en skvätt vid klagomuren i Arvfurstens palats därför att hr Jensen varit så obeskrivligt stygg mot den snälle Hitler. Av obegriplig anledning talas det numera så gott som enbart om Torgny Segerstedts och Ture Nermans, någon gång också om J. A. Selanders insatser i kampen mot nazismen. Vad kunna antinazismens just nu verksamma propagörer egentligen ha för intresse av att […] framställa saken som om deras egen meningsriktning under de mörka åren varit svagare företrädd än den verkligen var? Man tycker att de kunde kosta på sig att någon gång räcka en blomma åt en så konsekvent och uthållig meningsfrände som Albert Jensen.”

Folkbildaren Gillis Hammar skrev i Arbetaren 10 april 1957:

”Under andra världskrigets första år […] läste jag ofta Albert Jensens artiklar i Arbetaren. De var kloka, kunniga, överlägset ironiska och modiga. Vid ett tillfälle nämnde jag för Gustav Stridsberg [Svenska Dagbladet] min glädje och beundran för dessa artiklar. Han svarade: Det Albert Jensen nu skriver i Arbetaren hör till det bästa som skrivs i Sverige. Jag tror att detta omdöme är fullt riktigt.”

Albert hade ett stort internationellt engagemang och redan 1913 representerade han SAC på den syndikalistiska kongressen i London. Han var under 20-30-talet ofta SACs representant på den syndikalistiska internationalen IAAs möten. Språkforskaren och socialdemokraten Hannes Sköld yttrade en gång att det fanns två svenska socialister vilkas namn var särskilt kända inom utländsk arbetarrörelse, den ena var Hjalmar Branting den andra var Albert.

Albert Jensen avled den 9 april 1957 efter en längre tids sjukdom. Folket i Bilds Kulturfondsnämnd tilldelade honom någon vecka innan han avled ett honnörsstipendium, se brevet här.

Skrifter och bibliografi

Framsida	Titel, annan info	Förlag	S.	Info, ladda hem	Externa länkar
	Bolsjevism - syndikalism	Federativs, 1922	143	PDF	Libris
	Den svenska fackföreningsrörelsen i blixtbelysning från den förfuskade generalsträjken 1909	Ragnar Lindstams, 1910	128	PDF	Libris
	I frihetens och fredens tjänst	Federativs, 1949	287	PDF	Libris
	Socialiseringen	SACs, 1920	247	PDF	Libris

Dessa fyra skrifter är bara en bråkdel av vad Albert Jensen skrev, se vidare i den omfattande bibliografin.

Mer om Albert

Framsida	Titel, annan info	Författare	S.	Info, ladda hem	Externa länkar
	Albert Jensen och revolutionen : syndikalismens revolutionära idéer 1900-1950 Federativs, 2001	Lund, Arwid	220	Info	Libris
	Ottar och kärleken Norstedts, 2011	Thorgren, Gunilla	494, 24		Libris Info

Dessa två böcker finns att köpa, i bibliografin finns en avdelning för Biografiskt om Albert (länk) där finns en hel del artiklar som bidrar med mer information om Albert.

Fotografier

Det finns fler fotografier här samt fotografier på gruppbilder i arkivet.

Albert Jensen, i 25 årsåldern.

Albert Jensen, Arbetarens chefredaktör.

Albert Jensens 70 årsdag (publicerad 29 juni 1949).

Albert Jensen vid sitt plommonträd utanför villan i Älta.

Albert Jensens begravning (foto 24 april 1957).

Affischer

Det finns fler affischer i bildarkivet.

Nynäshamns socialistiska klubb föredrag av Albert Jensen om syndikalismen 1911. 999

Motala LS tal av Albert Jensen om den sociala revolutionen 1920.

Karlstads LS; diskussionsmöte med Albert Jensen i Haga ordenshus 1934. Läs tidningen Arbetarens artikel om mötet.

Kriget är över oss! möte i Vasaparken, Stockholm med tal av Albert Jensen.

Slut på eftergifterna! Offentligt opinionsmöte med tal av Israel Holmgren, Gurli Hertzman-Ericson och Albert Jensen arrangerat av Stockholmsavdelningen av Förbundet kämpande demokrati och Stockholms LS 1941.

Fotnoter

⁽¹⁾ Vilhelm var var aktiv ungsocialist, läs mer om honom i Alfa Klacks artikel Såningsmän i Arbetarekalendern 1960, PDF, samt i Karl Fernströms Ungsocialismen -en krönika (1950), PDF.
⁽²⁾ Albert var gift med Josefina från 1902 till 30/9 1930, förhållandet tog slut redan under 00-talet men ingen skilsmässa togs ut då det kostade pengar att ta ut skilsmässa och varken Albert eller Josefina hade råd med det. Elise och Albert bodde tillsammans 1914-1936 men var gifta oktober 1931-1945. Alfa och Alberts förhållande startade långt tidigare, kanske så tidigt som 1929. Läs mer om Alberts privatliv i boken Ottar och Kärleken.